CCD2 (konsumentkreditdirektivet)
CCD2 (konsumentkreditdirektivet): rådgivning som tar er hela vägen
CCD2, det uppdaterade konsumentkreditdirektivet, sätter ramen för hur uppskjuten betalning och konsumentkrediter kommer att kunna erbjudas inom EU. I Sverige pågår genomförandet med planerad tillämpning den 20 november 2026, vilket gör att många aktörer behöver börja fundera på hur förändringarna påverkar verksamheten. Frågan är särskilt relevant för e-handel, marknadsplatser, betal- och BNPL-leverantörer, banker och kreditförmedlare som riktar sig till konsumenter. Även detaljhandel och telekom påverkas när faktura, delbetalning och andra kreditliknande erbjudanden kommer att omfattas. Kort sagt, alla som erbjuder eller förmedlar krediter till konsumenter behöver en tydlig plan.
Regleringen innebär krav på produktdesign, kreditprövning, information till kund, marknadsföring och kundresa före, under och efter köp. Avtal med tredjepartsleverantörer och plattformar behöver ses över, exempelvis för att säkerställa rätt ansvarsfördelning och rapportering. Data, IT och kundservice påverkas när processer för identifiering, KYC-flöden och dokumentation ska fungera sömlöst. God förberedelse minskar regulatorisk risk och skyddar konvertering och varumärke. För en praktisk genomgång av hur faktura, ”betala-sen” och del- eller avbetalning påverkas i e-handeln, se vårt inlägg Faktura, ”betala-sen” och del- eller avbetalning – så påverkas e-handeln av konsumentkreditdirektivet.
Vår rådgivning hjälper bolag att gå från regulatorisk överblick till konkreta åtgärder. Vi kartlägger vad konsumentkreditdirektivet betyder för er affär, prioriterar gap och omsätter dem till åtgärder i produkt, juridik, compliance och teknik. Det innefattar riktlinjer, beslutsmaterial, uppdaterade kundflöden, avtalsbilagor mot partners och styrdokument. Vi står också för kontinuerlig kunskapsöverföring och kan även genomföra utbildning så att förändringen håller över tid. Resultatet är ett genomförande som är proportionerligt, spårbart och affärsmässigt.
CCD2 påverkar kreditgivare, kreditförmedlare och tredjepartsleverantörer
Konsumentkreditdirektivet, breddar ramarna för när uppskjuten betalning omfattas av kraven i konsumentkreditlagen. I praktiken flyttas krav in i produkt, sälj och styrning av tredje parter, och de aktörer som kommer att behöva ha tillstånd som förmedlare eller kreditgivare blir fler. För verksamheter som omfattas av de nya kraven innebär detta beslut om ansvar, processer och teknik som håller i produktion.
- Kreditgivare: är den som själv erbjuder krediter genom exempelvis delbetalning, faktura med förlängd betalningstid, betalningsanstånd eller leasing med köpoption.
- Kreditförmedlare: är den som presenterar krediter från kreditgivare och bistår en konsument innan kreditavtal ingås.
- Tredjepartsleverantörer: är den som tillhandahåller en lösningen för uppskjuten betalning (exempelvis en BNPL-aktör) åt en handlare.
Att värdera rollerna korrekt är avgörande för att tillämpa konsumentkreditdirektivets krav proportionerligt och träffsäkert. Felklassning mellan kreditgivare, kreditförmedlare och tredjepartsleverantör riskerar fel ansvarsfördelning, bristande information och otillräcklig efterlevande av krav, exempelvis kreditprövning. En tydlig kartläggning av roller säkerställer att rätt krav i CCD2 implementeras, med rätt avtal, processer och kontroller för varje part.
Konsumentkrediter
Konsumentkreditdirektivets krav i konsumentkreditlagen och lagen om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter
Konsumentkreditdirektivet, ofta benämnt CCD2, genomförs i svensk rätt främst via konsumentkreditlagen och den uppdaterade lagen om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter. Syftet är att ge en enhetlig standard för hur krediter erbjuds, marknadsförs och följs upp. Implementeringen innebär en utökning av såväl kraven innan och under kredittiden, liksom vilka verksamhetsutövare som ska tillämpa kraven. Att fler verksamhetsutövare kommer omfattas innebär även att fler företag än tidigare kommer att behöva ha tillstånd från Finansinspektionen och kommer att behöva tillämpa penningtvättslagen.
I konsumentkreditlagen tydliggörs kraven för kreditgivning och uppskjuten betalning till konsument, oavsett om erbjudandet lämnas online eller i fysisk miljö. Regleringen omfattar förköpsinformation, kreditprövning, räntor och avgifter samt hur villkor och risker ska presenteras på ett transparent sätt. Den fångar även kortare betalningsanstånd och delbetalningar, vilket gör att vissa handlares egen fakturering kommer att omfattas. Dessa krav ska även tillämpas i enlighet med god kreditgivningssed, så att kredit endast beviljas efter att kreditgivaren även tagit kundens intressen i beaktande.
Då CCD2 breddar vilka upplägg som räknas som konsumentkrediter omfattas fler affärsmodeller och därmed fler aktörer av kraven för att ge ut och förmedla krediter till konsumenter. Betalningsanstånd, faktura med förlängd betalningstid, delbetalning och vissa leasingupplägg träffas, vilket gör att verksamheter som e-handel, marknadsplatser och telekom med bundlad hårdvara behöver agera. När en extern BNPL- eller fakturalösning bäddas in i checkout kan handlaren bli kreditförmedlare, samtidigt som leverantören av lösningen är kreditgivare. Konsekvensen är att fler företag måste följa kraven på förköpsinformation via SEKKI-blankett, kreditvärdighetsbedömning, dokumentation och uppföljning för konsumentkrediter. Effekten är inte bara juridisk utan även operativ och kommersiell, eftersom kraven måste in i produkt, sälj, kundservice och styrning av samarbetspartners för att fungera i skarpa flöden.
Den uppdaterade lagen om verksamhet med bostadskrediter kommer reglera tillståndsfrågor, ägar- och ledningsprövningar samt krav på styrning, riskhantering och rapportering. Lagen adresserar även outsourcing, tredjepartsleverantörer och hur kreditförmedling ska bedrivas på ett kontrollerat sätt. För aktörer som integrerar externa lösningar för faktura, delbetalning eller så kallad “Köp nu, Betala senare” (BNPL) innebär detta tydligare ansvarsfördelning. För en fördjupad genomgång riktad till e-handlare, se vårt inlägg Nya regler för BNPL – så påverkas e-handlare av CCD2 (konsumentkreditdirektivet).
För att möta kraven i praktiken behöver verksamheter kartlägga vilka erbjudanden och kundflöden som träffas av de nya kraven, fastställa rollfördelningen mellan kreditgivare, kreditförmedlare och tredjepartsleverantörer samt se över avtal och processer. Dokumentation, loggning och utbildning ska stödja kreditprövning, kundinformation och hantering av klagomål. En proportionerlig tillämpning minskar regulatorisk risk och möjliggör en kundresa som både följer lagstiftningen och bevarar konvertering.
Vi levererar tydliga resultat i er CCD2-anpassning
Morling Consulting omsätter konsumentkreditdirektivets krav till fungerande lösningar i er verksamhet. Målet är en anpassning som minskar regulatorisk risk och samtidigt skyddar intäkt och kundupplevelse. Vi arbetar ur ett “inhouse-perspektiv” för att säkerställa att rådgivningen gör verklig nytta i verksamheten vilket minskar ledtider och kostnader för anpassningen till CCD2. Leveransen är mätbar, spårbar och möjlig att förvalta även efter att vårt uppdrag avslutats.
- Framtagande av tillståndsansökan till Finansinspektionen med alla bilagor
- Gapanalys per produkt och kundflöde
- Ansvarsfördelning mellan kreditgivare, kreditförmedlare och tredjepartsleverantörer
- Policy och riktlinjer för kreditvärdering samt dokumentationskrav
- Framtagande av förköpsinformation och allmänna villkor
- Granskning av copy och UX-innehåll för checkout och kundresa före, under och efter avtal
- Krav på loggar för att visa på efterlevnad
- Incident- och klagomålshantering med roller, processer och rapporteringsvägar
- Framtagande av utbildningspaket för sälj, support och produktteam
Morling Consulting tillför praktisk kapacitet där den gör störst nytta i anpassningen till det andra konsumentkreditdirektivet (CCD2). Vi tolkar och konkretiserar kraven, utformar processer och ställer krav på system.Våra jurister har operativ erfarenhet av att leda tillståndspliktig konsumentkreditverksamhet och kombinerar detta med djup förståelse för de nya kraven som kommer och om hur ärenden effektivt drivs hos Finansinspektionen. Resultatet är proportionerliga, mätbara och förvaltningsbara lösningar som minskar risk, säkrar efterlevnad och samtidigt skyddar intäkt och kundupplevelse.
Vanliga frågor och svar om finansiell reglering inom konsumentkrediter (CCD2/konsumentkreditdirektivet)
CCD2 är EU:s uppdatering av regelverket för hur krediter och uppskjuten betalning erbjuds till konsumenter. Det påverkar produktdesign, sälj, checkout och partnersamarbeten. Kraven omfattar förköpsinformation via SEKKI-blanketten, kreditprövning, redovisning av kostnader och dokumentation som kan visas vid granskning av Finansinspektionen eller Konsumentverket.
Planerad tillämpning är den 20 november 2026. En effektiv plan inkluderar GAP-analys, mappning av roller och tekniska krav tidigt för att säkerställa kontinuitet. Förankring och medvetandegörande i ledning och styrgrupper bör ske i god tid.
Följande upplägg ligger nära till hands:
Faktura med förlängd betalningstid
- Delbetalning och avbetalning
- Leasing med köpoption i relevanta fall
- Köp nu, betala senare-lösningar i checkout
När bolaget erbjuder krediten i eget namn, sätter villkoren och tar kreditrisken, exempelvis vid delbetalning eller förlängd fakturakredit. Då krävs bland annat förköpsinformation och kreditprövning. Bevisbar loggning av beslut och information är centralt.
En verksamhet kan bli kreditförmedlare när den presenterar andras krediter och ersätts per affär. Generellt krävs inte mycket för att bli kreditgivare och då är det krav på tillstånd. Rollerna bör värderas av en jurist specialiserad på finansiell reglering utifrån era processer.
Den typiska utformningen av BNPL-lösningar behandlas som konsumentkredit. Prioritera:
- Tydlig förköpsinformation vid rätt tid
- Kreditprövning och beslutskriterier
- Avtal med leverantör som reglerar ansvar
- Loggar som visar vad kunden såg och hur beslut togs
Lagen förtydligar information före avtal, kreditprövning och hur kostnader kommuniceras. Kortare uppskov och delbetalningar fångas i större utsträckning än tidigare. Effekten blir att fler flöden bedöms som kredit och hanteras därefter.
Ja, fler kan omfattas av krav på tillstånd när förmedling sker i egna kanaler eller när kreditlösningar bäddas in. Vanliga exempel är e-handel, marknadsplatser och aktörer som integrerar externa faktura eller betala senare-tjänster. Tillståndets omfattning styrs av affärsmodell och roll.
När fler verksamheter faller in under kreditgivning eller förmedling ökar antalet som omfattas av Penningtvättslagens krav (AML). Det innebär krav på riskbedömning, kundkännedom, rapporteringsrutiner och utbildning. Samordning mellan krav på konsumentkrediter och AML minskar dubbelarbete och stärker intern kontroll.
Ett praktiskt paket bör innehålla:
- Loggar över visad förköpsinformation och accepterade villkor
- Dokumenterad kreditprövning och beslutskriterier
- Spårbar hantering av ångerrätt, klagomål och omprövningar
Vi levererar konkreta råd och implementeringsstöd, exempelvis:
- GAP-analys per produkt och flöde samt prioriterad åtgärdsplan
- Kartläggning av roller mellan kreditgivare, kreditförmedlare och tredjepartsleverantörer
- Policys och förköpsinformation
Kontakt
Kontakta oss
Om du föredrar telefon, välkommen att kontakta Felix Morling på +46 70 444 42 85
”*” anger obligatoriska fält