Pseudonymisering

Pseudonymisering är när personuppgifter sparas så att de inte kan kopplas direkt till en individ utan kompletterande information.

Vi förklarar – vad betyder pseudonymisering?

Pseudonymisering är en säkerhetsåtgärd som innebär att identifierande uppgifter tas bort eller ersätts med koder, nummer eller andra symboler. Syftet är att minska risken för att uppgifterna direkt kan kopplas till en specifik individ. Begreppet används inom GDPR och är särskilt relevant vid behandling av känsliga personuppgifter. En GDPR-jurist kan bedöma när pseudonymisering är en lämplig metod för att uppfylla kraven på dataskydd. Till skillnad från kryptering, som gör data oläslig utan en nyckel, är pseudonymiserade uppgifter fortfarande läsbara men saknar direkta identifierare.

När blir frågan om pseudonymisering aktuell?

Pseudonymisering blir aktuell när organisationer behandlar personuppgifter men samtidigt vill minska riskerna för den registrerades integritet. Det används exempelvis i forskningsprojekt, analys av kunddata eller tester av IT-system. Den kompletterar den tekniska skyddsåtgärden kryptering och gör det svårare för obehöriga att identifiera individer även om uppgifterna exponeras.

En kvinnlig jurist i kostym pekar på en stor skärm som visar en tvådelad datastruktur – vänster sida med suddiga identitetsikoner och höger sida med symboler och koder. Illustration i ljusa Material Design-färger med orange detaljer.

Att tänka på kring pseudonymisering

När organisationer överväger att använda pseudonymisering finns flera faktorer att ta hänsyn till. Nedan följer några viktiga punkter.

  • Säkerställ att den kompletterande informationen som kan återskapa identiteter förvaras separat och säkert.
  • Definiera tydligt vilka uppgifter som pseudonymiseras och varför.
  • Kombinera pseudonymisering med andra tekniska åtgärder, exempelvis kryptering, för att förstärka skyddet.
  • Dokumentera metod och syfte i organisationens dataskyddspolicyer.
  • Utbilda personal om när pseudonymisering är tillräcklig och när andra skydd krävs.
  • Skilj på pseudonymisering och anonymisering – anonymisering är permanent, medan pseudonymisering alltid kan reverseras.

Pseudonymisering är inte ett fullständigt skydd i sig och GDPR tillämpas på pseudonymiserade personuppgifter. Den behöver därför ses som en del av en bredare strategi för informationssäkerhet och dataskydd.

Vanliga frågor och svar om pseudonymisering

Pseudonymisering innebär att personuppgifter behandlas så att de inte längre direkt kan kopplas till en individ utan kompletterande information.

Det används när organisationer behöver analysera eller bearbeta personuppgifter men vill minska riskerna för den registrerades integritet, exempelvis i forskning eller systemtester. Pseudonymisering kan underlätta att motivera att behandling sker på den lagliga grunden berättigat intresse.

Skillnaden är att kryptering gör uppgifterna oläsliga utan en nyckel, medan pseudonymisering behåller dem läsbara men utan direkta identifierare.

  • Kryptering är en teknisk lösning som kräver dekryptering för att återställa data.
  • Pseudonymisering är en metod där data kan användas men inte direkt identifiera individer.
  • Båda kompletterar varandra inom GDPR.

Anonymisering innebär att personuppgifter permanent förlorar kopplingen till individen, medan pseudonymisering kan reverseras med hjälp av kompletterande information.

Om den kompletterande informationen lagras på ett osäkert sätt kan uppgifterna lätt återidentifieras. Det kan leda till att pseudonymiseringen i praktiken inte ger något skydd alls.

  • Separera alltid nyckeln från uppgifterna.
  • Implementera behörighetskontroller.
  • Dokumentera processen noggrant.

Precis som vid kryptering är det den personuppgiftsansvarige som har huvudansvaret. Ledningen måste säkerställa att metoden används korrekt och att den integreras i organisationens dataskyddsarbete.

Kontakta oss

Om du föredrar telefon, välkommen att kontakta Felix Morling på +46 70 444 42 85

*” anger obligatoriska fält