Kryptering

Kryptering är en metod för att skydda information genom att omvandla data till en oläslig form som endast kan återställas med en nyckel.

Vi förklarar – vad betyder kryptering?

Kryptering är en teknisk säkerhetsåtgärd som används för att skydda personuppgifter och annan känslig information från obehörig åtkomst. Begreppet är centralt inom dataskydd och regleras bland annat av GDPR. En GDPR-jurist använder förekomsten av kryptering i en värdering av riskerna med personuppgiftsbehandling. Till skillnad från pseudonymisering, som innebär att uppgifter maskeras men fortfarande kan kopplas till en individ med kompletterande information, gör kryptering data helt oläslig utan rätt nyckel.

När blir frågan om kryptering aktuell?

Kryptering blir aktuell när organisationer behandlar personuppgifter eller annan känslig information som måste skyddas mot obehörig åtkomst. Det gäller exempelvis vid överföring av data via internet, lagring av kunduppgifter eller hantering av interna register. Den kan också användas i e-postkommunikation för att säkerställa att endast mottagaren kan läsa innehållet.

Illustration av en vit mobiltelefon och en laptop som visar symboler för krypterad e-post och dataskydd, med lås- och sköldikoner i turkosa och orangea toner mot ljus bakgrund.

Att tänka på kring kryptering

Det finns flera centrala faktorer som organisationer bör ta hänsyn till när de arbetar med kryptering. Nedan följer några viktiga punkter.

  • Välj en krypteringsmetod som uppfyller kraven i GDPR och andra relevanta regelverk.
  • Säkerställ att krypteringsnycklar hanteras på ett strukturerat och säkert sätt.
  • Bedöm om kryptering behöver användas både vid överföring och lagring av data.
  • Utvärdera regelbundet att krypteringslösningen är uppdaterad och effektiv.
  • Dokumentera användningen av kryptering i organisationens interna säkerhetspolicyer.
  • Utbilda medarbetare om hur krypterade system ska användas korrekt.
  • Skilj tydligt mellan när kryptering och pseudonymisering är lämpliga lösningar, eftersom de fyller olika funktioner.

Genom att arbeta strukturerat med dessa frågor kan organisationen visa att den tar informationssäkerhet på allvar och att skyddet av personuppgifter är väl förankrat. Kryptering är en teknisk åtgärd, men för att ge full effekt måste den kombineras med organisatoriska skydd, såsom utbildning av personal och tydliga interna rutiner.

Vanliga frågor och svar om kryptering

Företag behöver använda kryptering när personuppgifter behandlas på ett sätt som innebär risk för integritetskränkningar, exempelvis vid överföring över öppna nätverk eller vid lagring av känsliga uppgifter.

Tekniska skyddsåtgärder är lösningar som bygger på IT och system, exempelvis kryptering eller brandväggar. Organisatoriska skyddsåtgärder handlar istället om interna rutiner och styrning som kompletterar tekniken.

  • Tekniska åtgärder: kryptering, pseudonymisering, åtkomstkontroller.
  • Organisatoriska åtgärder: utbildning av personal, interna policys, kontroll av behörigheter.
  • Båda typerna är nödvändiga för ett heltäckande dataskydd enligt GDPR.

Kryptering fungerar genom att algoritmer omvandlar information till en kodad form som endast kan tolkas med en dekrypteringsnyckel. Detta kan ske vid både överföring och lagring av data.

  • Symmetrisk kryptering använder samma nyckel för kryptering och dekryptering.
  • Asymmetrisk kryptering använder olika nycklar för att kryptera respektive dekryptera.
  • Säkerhetsnivån krypteringen ger beror på algoritmens styrka.

GDPR framhåller kryptering som ett exempel på tekniska åtgärder som kan skydda personuppgifter. Genom att använda kryptering kan organisationer visa att de arbetar proaktivt med dataskydd och förebygger skador vid eventuella incidenter.

  • Den minskar risken att uppgifter utnyttjas vid dataintrång.
  • Den stärker kundernas förtroende.
  • Den kan fungera som en förmildrande omständighet vid tillsyn från myndigheter.

Det är alltid den personuppgiftsansvarige som ytterst ansvarar för att kryptering används på ett korrekt sätt. Det innebär att ledningen måste säkerställa rutiner, resurser och tekniska lösningar som uppfyller GDPR:s krav.

Kryptering och pseudonymisering är två olika säkerhetsåtgärder som ofta förväxlas. Kryptering innebär att data görs oläslig och endast kan återställas med en nyckel, medan pseudonymisering innebär att identifierande uppgifter tas bort, exempelvis genom att de ersätts med koder eller nummer som kräver separat information för att kopplas till en individ.

  • Kryptering är en teknisk process som kan återställas med rätt nyckel.
  • Pseudonymisering är en metod som gör data indirekt identifierbar men inte oläslig.
  • Kryptering skyddar data mot obehörig åtkomst, pseudonymisering begränsar kopplingen till individer.
  • Båda används inom GDPR men har olika syften och tillämpningar.

Kontakta oss

Om du föredrar telefon, välkommen att kontakta Felix Morling på +46 70 444 42 85

*” anger obligatoriska fält