Känsliga personuppgifter

Känsliga personuppgifter är särskilda kategorier av personuppgifter som kräver ett starkare skydd enligt GDPR.

Vi förklarar – vad betyder känsliga personuppgifter?

Känsliga personuppgifter, även kallade särskilda kategorier av personuppgifter, är information som avslöjar någons ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, fackliga tillhörighet, hälsotillstånd, sexualliv eller sexuella läggning eller biometriska och genetiska data. Sådan behandling omfattas av ett särskilt skydd i artikel 9 GDPR.

Ett dataskyddsombud (DPO) har en central roll i att säkerställa att organisationen hanterar känsliga personuppgifter på ett lagligt och säkert sätt. DPO:n övervakar efterlevnaden av dataskyddsregler, utbildar personal och fungerar som kontaktperson gentemot Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Denna typ av uppgifter förekommer ofta i sektorer som hälso- och sjukvård, personaladministration, forskning samt i föreningsverksamhet där uppgifter om medlemmar behandlas. De förekommer även normalt i exempelvi anställningsförhållanden vilket innebär att många företag behandlar denna typ av uppgifter i någon grad.

När blir frågan om känsliga personuppgifter aktuell?

Frågan om känsliga personuppgifter uppstår i samband med behandling av information som kan kopplas till en persons mest privata förhållanden. Det gäller särskilt vid rekrytering, medicinsk behandling, kundundersökningar eller digitala tjänster som samlar in särskilda kategorier av personuppgifter.

En arbetsgivare som registrerar anställdas sjukfrånvaro, ett forskningsprojekt som behandlar genetiska data eller en app som använder ansiktsigenkänning behöver alltid säkerställa laglig grund och vid behov inhämta uttryckligt samtycke enligt artikel 9.2 GDPR.

Illustration som visar en jurist i kostym framför en digital bakgrund med abstrakta dataelement och ett stort lås som symboliserar skydd av känsliga uppgifter. Färger i ljusa turkosa och blå toner med orangea detaljer.

Att tänka på kring känsliga personuppgifter

När organisationer behandlar känsliga personuppgifter krävs särskilda skyddsåtgärder och tydliga rutiner. Följande punkter belyser centrala delar av ett korrekt förhållningssätt.

  • Identifiera om uppgifterna faller inom kategorin känsliga enligt artikel 9 GDPR.
  • Säkerställ att det finns en giltig rättslig grund, exempelvis samtycke eller rättslig skyldighet.
  • Inför tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder som kryptering, behörighetsstyrning och åtkomstloggning.
  • Utbilda personal i hur känsliga uppgifter ska hanteras för att minimera risken för otillåten åtkomst och respekt för ändamålsbegränsning.
  • Upprätta rutiner för rapportering av personuppgiftsincidenter till Integritetsskyddsmyndigheten.
  • Dokumentera behandlingen i organisationens register över personuppgiftsbehandling.
  • Involvera dataskyddsombudet (DPO) vid utformning av rutiner och vid konsekvensbedömningar enligt artikel 35 GDPR.

Behandlingen av känsliga personuppgifter har setts så skyddsvärd att dessa typer av personuppgifter har fått en egen artikel i dataskyddsförordningen. Känsliga personuppgifter behöver därför särskild uppmärksamhet för att hantera dem enligt förordningens krav.

Vanliga frågor och svar om känsliga personuppgifter

Känsliga personuppgifter omfattar information om hälsa, politiska åsikter, religion, sexuell läggning, facklig tillhörighet, genetiska och biometriska data som används för identifiering.

Behandling får ske endast om ett undantag i artikel 9.2 GDPR är uppfyllt, exempelvis med uttryckligt samtycke, inom hälso- och sjukvård eller när behandlingen krävs enligt arbetsrättsliga skyldigheter.

Felaktig hantering kan leda till allvarliga integritetskränkningar, skadeståndsanspråk och administrativa sanktionsavgifter.
För att minska riskerna bör organisationen:

  • Utbilda personal i dataskydd.
  • Använda tekniska skydd som kryptering och åtkomstkontroller.
  • Involvera dataskyddsombudet i riskbedömningar.

Skyddet bör utformas utifrån en riskbaserad metod.

  • Inför säkerhetsåtgärder som flerfaktorsautentisering (2FA) och loggning.
  • Skapa interna rutiner för åtkomsthantering och radering.
  • Utför regelbundna kontroller och internrevisioner av dataskyddet.

Dataskyddsombudet övervakar att organisationen följer dataskyddslagstiftningen, ger råd vid konsekvensbedömningar och fungerar som kontaktperson till Integritetsskyddsmyndigheten.

Vanliga personuppgifter är all information som kan identifiera en person, exempelvis namn, e-postadress eller IP-adress. Känsliga personuppgifter rör mer skyddsvärda aspekter av individens liv och omfattas därför av strängare regler enligt GDPR. “Vanliga” personuppgifter är också olika känsliga beroende på dess karaktär och dessa kallas extra skyddsvärda personuppgifter.

Kontakta oss

Om du föredrar telefon, välkommen att kontakta Felix Morling på +46 70 444 42 85

*” anger obligatoriska fält