Kvar-att-leva-på-kalkyl

KALP, eller kvar-att-leva-på-kalkyl, är en del av kreditprövningen för att bedöma en låntagares återbetalningsförmåga.

Vi förklarar – vad betyder KALP?

Kvar-att-leva-på-kalkyl, ofta förkortat KALP, är ett centralt verktyg för banker och kreditinstitut när de prövar en låneansökan. Kalkylen används för att räkna fram hur mycket en person har kvar av sina inkomster efter att löpande kostnader och låneutgifter dragits av. Detta blir ett underlag för att avgöra om låntagaren kan hantera sitt lån på ett långsiktigt hållbart sätt.

En KALP-beräkning omfattas av de krav som ställs i konsumentkreditlagen och Finansinspektionens föreskrifter. Därför är det vanligt att kreditgivare anlitar en specialist på finansiell reglering för att säkerställa att metoden lever upp till gällande regelverk.

När blir frågan om KALP aktuell?

Frågan om KALP blir aktuell i samband med att en privatperson ansöker om bolån, blancolån eller annan typ av kredit. Kalkylen hjälper kreditgivaren att bedöma återbetalningsförmågan, men också att uppfylla sina skyldigheter enligt lagstiftning om ansvarsfull kreditgivning. Kalkylen inkluderar att en bank ska pröva om en kund har utrymme i sin ekonomi för att klara av framtida räntehöjningar.

Abstrakt illustration som visar fyra personer utan ansiktsdrag. De omges av ikoner som symboliserar utgifter (hus, mat, procent) och vad som är kvar (pengasymbol, hjärta). I mitten visas en stiliserad figur som rymmer en graf med en markerad andel, vilket symboliserar en KALP-kalkyl.

Att tänka på kring kvar-att-leva-på-kalkylen

För att använda en kvar-att-leva-på-kalkyl på ett korrekt sätt finns det flera praktiska frågor som organisationer behöver hantera:

  • Säkerställ att alla inkomster och utgifter redovisas korrekt i kalkylen.
  • Använd schablonbelopp för levnadskostnader.
  • Beakta scenarier med räntehöjning för att testa hushållets betalningsförmåga över tid.
  • Koppla KALP-bedömningen till interna kreditpolicyer och riskhantering.
  • Se till att beräkningen dokumenteras på ett sätt som uppfyller regelkrav.
  • Följ Finansinspektionens föreskrifter för att säkerställa en enhetlig metod.

Genom att arbeta strukturerat med KALP:en kan kreditgivare stärka sina processer och uppnå högre kvalitet i kreditprövningen.

Vanliga frågor och svar om KALP

En KALP-kalkyl visar hur mycket pengar en låntagare har kvar efter att alla nödvändiga utgifter och beräknade lånekostnader dragits av från inkomsten.

Banker använder KALP när en privatperson ansöker om lån. Den är särskilt central vid bolån eftersom dessa ofta innebär stora belopp och lång återbetalningstid.

En kvar-att-leva-på-kalkyl räknas ut genom att man tar den disponibla inkomsten och drar av alla fasta kostnader och schablonbelopp för levnadskostnader. I beräkningen inkluderas även framtida räntehöjningar för att bedöma långsiktig betalningsförmåga.

KALP bidrar till att konsumenter inte beviljas lån som de inte klarar av att betala tillbaka. På så sätt fungerar kalkylen som ett skydd mot överskuldsättning och ekonomiska problem. Det är också en del av de krav kreditgivare har att följa konsumentkreditlagen och andra krav från Finansinspektionen.

De schabloner som används har ofta sin grund hos Konsumentverket men behöver anpassas och uppdateras regelbundet. Kreditgivarna måste utforma sina rutiner så att de harmoniserar med dessa riktlinjer.

KALP och skuldkvot är två olika sätt att mäta betalningsförmåga. Skuldkvoten visar hushållets totala skulder i relation till inkomsten, medan KALP fokuserar på hur mycket pengar som blir kvar varje månad efter fasta utgifter. Skillnaderna blir tydliga om man jämför deras syfte:

  • Skuldkvot används främst som ett mått på hushållets totala belåningsgrad.
  • KALP används för att se till att hushållet har tillräckliga medel kvar för löpande utgifter.
  • Båda används av banker för att uppfylla krav på god kreditgivningssed.

Kontakta oss

Om du föredrar telefon, välkommen att kontakta Felix Morling på +46 70 444 42 85

*” anger obligatoriska fält