Trade Based Money Laundering

AML-arbete förknippas ofta med banker, betalningar och transaktionsmonitorering. Det är naturligt. Mycket av penningtvättsregelverket har utvecklats kring finansiella flöden och kundrelationer i det finansiella systemet.

Men värde kan också flyttas genom handel. Över- och underfakturering, falska handelsdokument, export- och importupplägg, komplexa bolagsstrukturer och varuflöden kan användas för att dölja eller förflytta monetära värden.

Det är kärnan i trade based money laundering, ofta förkortat TBML. Risken är att upplägget inte ser ut som en misstänkt banköverföring. Det kan se ut som vanlig affärsverksamhet. Morling Consultings penningtvättsexperter hjälper företag att identifiera sådana risker och omsätta dem i praktiskt fungerande AML-kontroller.

Vad är Trade-Based Money Laundering?

Trade-Based Money Laundering innebär att värden integreras och döljs genom handel. I stället för att penningtvätten primärt sker genom en ovanlig betalning kan manipulationen ligga i själva handelsflödet.

Det kan handla om att pris, mängd, kvalitet, varuklassificering eller handelsdokumentation manipuleras. Legitima bolag, fakturor och leveranskedjor kan användas som en del av upplägget, vilket gör det än svårare att identifiera avvikelser.

Typiska exempel på TBML-risker är:

• Överfakturering, där varor eller tjänster prissätts artificiellt högt för att flytta värde till avsändaren av varorna.
• Underfakturering, där varor säljs till ett för lågt pris för att överföra värde mottagaren av varorna.
• Dubbelfakturering, där samma leverans används för flera betalningar.
• Falska eller vilseledande transportdokument.
• Felklassificerade varor eller varor som inte motsvarar den beskrivning som anges i dokumentationen.

I ett sådant scenario kan en banktransaktion i sig framstå som legitim. Betalningen kan ha en faktura, ett avtal och en påstådd leverans bakom sig. Den verkliga risken ligger i om handelsflödet speglar en faktisk och affärsmässigt rimlig transaktion.

Varför TBML ofta underskattas

Många AML-program är i praktiken centrerad kring finansiella verksamheter. De är byggda för att identifiera avvikande betalningsmönster, högriskkunder, sanktionsexponering och ovanliga transaktioner i finansiella system. Finansiella verksamheter har den fördel att de har stora mängder strukturerad (analyserbar) data, vilket inte är fallet för handelsströmmarna.

Identifiering av avvikande betalningsmönster, högriskkunder, sanktionsexponering och ovanliga transaktioner är viktigt, men det fångar inte alltid handelsrisk. En betalning kan vara korrekt genomförd, komma från ett känt bolag och ha en till synes rimlig affärsmässig förklaring. Samtidigt kan fakturan, prissättningen eller varuflödet vara manipulerat.

TBML blir särskilt svårt eftersom flera aktörer ofta bara ser delar av bilden. Banken ser betalningen. Speditören ser transporten. Bolaget ser affärsrelationen. Compliancefunktionen ser kanske kunddata och transaktionsmönster, men saknar insyn i leveranskedjorna, handelsdokument och kommersiella villkor.

Det kan därför vara enklare att upptäcka en ovanlig banköverföring än en manipulerad handelsfaktura. Den senare kräver ofta förståelse för bransch, prisnivåer, motparter, varor, leveransmönster och affärslogik.

TBML sker ofta genom legitim verksamhet

En central utmaning är att TBML inte nödvändigtvis bygger på fiktiva bolag eller uppenbart falska transaktioner. Kriminella aktörer kan använda riktiga företag, verkliga handelsrelationer och faktiska varuflöden.

Upplägget kan integreras i normal affärsverksamhet. Det behöver därför inte finnas en enskild transaktion som tydligt avviker från allt annat. Risken kan i stället ligga i mönstret, strukturen eller den ekonomiska logiken bakom handeln.

Ett exempel är att ett bolag exporterar varor till ett närstående bolag i en annan jurisdiktion till artificiellt låga eller höga priser för att flytta värde internationellt. På ytan kan det finnas avtal, fakturor, transportdokument och betalningar. Utan djupare analys kan det framstå som vanlig handel.

Detta gör TBML relevant även för verksamheter som inte är finansiella aktörer. Företag med internationell handel, PSP:er, fintechbolag, handelsplattformar och aktörer med exponering mot export och import kan behöva bedöma hur deras tjänster eller affärsflöden kan användas för värdeförflyttning för att inte utnyttjas i brottsupplägg.

Vad compliancefunktioner bör titta efter

Riskindikatorer för TBML bör inte behandlas som en mekanisk checklista. De behöver sättas i relation till kundens verksamhet, handelsmönster, geografiska exponering, produkter och affärsmodell.

Exempel på förhållanden som kan motivera fördjupad analys är:

• Avvikande prissättning i förhållande till marknad, bransch eller tidigare affärer.
• Handel med högriskjurisdiktioner eller jurisdiktioner som saknar tydlig affärsmässig koppling.
• Komplexa mellanled utan tydlig kommersiell funktion.
• Varor eller tjänster som inte passar kundens normala verksamhet.
• Handelsvolymer som inte stämmer med bolagets storlek, historik eller kapacitet.
• Ovanliga förändringar i handelsmönster, motparter eller leveransvägar.
• Återkommande korrigeringar, kreditnotor eller ändrade fakturor utan tydlig förklaring.

För compliancefunktioner är den praktiska frågan ofta hur sådana indikatorer ska vägas in i riskbedömningen. Det kräver samverkan mellan AML, legal, finance, operations och ibland även inköp, logistik eller affärsansvariga.

AML behöver förstå affärsflöden – inte bara betalningsflöden

Transaktionsmonitorering är en viktig del av AML compliance, men den räcker inte alltid för att identifiera TBML. När penningtvätt sker genom handel kan risken ligga utanför de parametrar som traditionella monitoreringssystem är bäst på att upptäcka.

Det innebär inte att varje företag måste bygga ett fullständigt trade finance-program. Däremot behöver den allmänna riskbedömningen ta hänsyn till om verksamheten möjliggör internationella betalningar, handel, fakturering, varuflöden eller komplexa motpartsstrukturer.

Internationella organ har under lång tid pekat ut trade based money laundering som ett betydande riskområde. För svenska och europeiska verksamheter är den praktiska slutsatsen att riskbaserat AML-arbete inte bör begränsas till betalningsflöden. Det behöver även omfatta hur värde kan flyttas genom kommersiella strukturer.

Detta är särskilt relevant för företag som har att tillämpa penningtvättsregelverket och kommer i kontakt med kunder med internationell handelsverksamhet. Det är också relevant för företag vars egna handelsflöden kan skapa exponering mot penningtvättsrisker, sanktionsrisker eller bristande motpartskontroll.

Så kan organisationer stärka sitt AML-arbete mot TBML

Ett mer träffsäkert AML-program bör utgå från hur verksamheten faktiskt fungerar. Det innebär att riskbedömningen behöver kopplas till produkter, kunder, geografier, handelsflöden, motparter och interna processer.

Praktiska åtgärder kan vara att:

• Inkludera handelsrelaterade risker i den allmänna riskbedömningen enligt penningtvättsregelverket.
• Analysera om kundkännedomsprocessen fångar relevant information om kundens affärsmodell och handelsmönster.
• Utveckla indikatorer för misstänkt handelsaktivitet där verksamheten har sådan exponering.
• Säkerställa att compliancefunktionen får tillgång till relevant information från operativa delar av verksamheten.
• Genomföra GAP-analyser av befintliga AML-kontroller mot TBML-risker.
• Utbilda relevanta funktioner i hur penningtvätt kan ske genom handel, fakturor och bolagsstrukturer.

Organisationer med internationella betalnings- och handelsflöden behöver ofta ett bredare AML-perspektiv än enbart traditionell transaktionsövervakning. Det handlar inte om att skapa onödigt komplexa kontroller, utan om att identifiera var värde faktiskt kan flyttas i den egna affären.

På Morling Consulting bistår våra AML-jurister och complianceexperter företag med riskbedömningar, gap-analyser, interna kontroller och regulatorisk rådgivning kopplad till penningtvättsregelverket. Vi stödjer särskilt fintechbolag och finansiella aktörer som behöver omsätta AML-krav i praktiskt fungerande processer.