Penningtvättslagen för bokföring och redovisning – Länsstyrelsens sanktionsavgift

Länsstyrelsen beslutar efter tillsyn mot Aho Redovisning AB den 8 september i år en sanktionsavgift om 50 000 kronor. Detta efter att bolaget har haft allvarliga brister i sin riskbedömning och därmed brustit i att följa penningtvättslagen. Fallet visar på vikten för verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättsregelverket att ha en riskbedömning för sin verksamhet som beskriver den verksamhet som bedrivs (varken mer eller mindre). Beslutet är överklagat.

Kraven på en allmän riskbedömning i rådgivningssektorn

Verksamhetsutövare inom bokföring och revision är en del av den s.k. rådgivningssektorn och omfattas av penningtvättsregelverket. Risken för att rådgivningssektorn ska utnyttjas för penningtvätt och terrorismfinansiering är där, varför verksamhetsutövare enligt lag är skyldiga att göra en allmän riskbedömning i syfte att förhindra att verksamheten utnyttjas. Den allmänna riskbedömningen ska behandla hur bolagets verksamhet kan utnyttjas för penningtvätt eller finansering av terrorism och hur stor risken är för att det ska ske. Riskbedömningen ska ta hänsyn till:

• vilka tjänster och produkter som erbjuds,
• vilka kunder och distributionskanaler som finns,
• samt vilka de geografiska riskfaktorerna är, och
• övriga för verksamheten relevanta faktorer.

Bedömningen ska, enligt 2 kap 2 § 2 st penningtvättslagen, vara dokumenterad. Omfattningen av den allmänna riskbedömningen grundar sig i verksamhetsutövarens storlek, art och vilka risker som finns för penningtvätt eller terrorismfinansiering. Bedömningen ska utformas så att den kan ligga till grund för företagets rutiner och interna kontroller och för detta krävs att bedömningen anpassats till företagets specifika verksamhet. En noggrann och korrekt riskbedömning är därför inte bara en administrativ skyldighet enligt lag, utan den är grunden för hela företagets arbete mot penningtvätt.

Vilka brister fanns kopplat till bokföring och revision samt skatterådgivning?

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget riskbedömning har varit bristfällig på flera punkter. Bolaget hade bland annat angett att det tillhandahöll skatterådgivning, trots att sådan tjänst inte faktiskt erbjöds. Vidare hade bolaget inte gjort en analys och en motiverad bedömning av vilka risker som vissa kunder kunde innebära för bolaget. Bolaget saknade även tillräcklig analys och en motiverad bedömning av riskerna som bolagets geografiska plats utgör. Sammantaget resulterade samtliga brister i att bolagets faktiska risk för penningtvätt och terrorismfinansiering inte har kunnat bedömas på rätt sätt.

Enligt Länsstyrelsen saknades också en sammanvägd bedömning. I den allmänna bedömningen ska en sammanvägd riskbedömning inkluderas, som behandlar hur respektive riskfaktor påverkar varandra. En riskfaktor kan i sig vara låg, men risken kan ökas om riskfaktorerna bedöms tillsammans med varandra.

Slutligen konstaterar Länsstyrelsen att bolaget brast i sin förståelse för sin egen riskbedömning, och det visade sig även att riskbedömningen hade innehållit felaktiga uppgifter. Situationen i det här fallet belyser problemet med att riskbedömningar kan ses som en formell uppgift, när det istället ska vara till användning för verksamheten och uppfylla sin avsedda funktion genom att bolaget själva är införstådda i riskbedömningen.

Länsstyrelsens bedömning och sanktion mot bokföringsbyrån

Länsstyrelsen bedömer att bristerna hos bolaget utgör en allvarlig överträdelse av penningtvättsregelverket. Eftersom riskbedömningen ska utgöra grunden för företagets kundkännedom, rutiner och rapporteringsskyldighet, innebär en bristfällig riskbedömning att risken för att bolaget kan utnyttjas har ökat. Länsstyrelsen har därför meddelat bolaget en sanktionsavgift om 50 000 kronor. Länsstyrelsen tog dels hänsyn till att överträdelserna av regelverket var allvarliga, dels tog de hänsyn till bolagets finansiella ställning när storleken på sanktionsavgiften fastställdes.

Vad kan vi lära oss från Länsstyrelsens beslut mot redovisningsbyrån?

Beslutet mot bokförings- och revisionsbolaget är en tydlig signal till hela rådgivningssektorn: riskbedömningen är inte endast en formalitet, utan en betydelsefull del av företagens regelefterlevnad. Företag som arbetar med redovisning, revision, juridisk rådgivning eller ekonomisk planering ska kunna visa att deras riskanalys är korrekt, verksamhetsanpassad och kan tillämpas av bolaget själv.

Några centrala lärdomar:

1. Integrera riskbedömningen i verksamheten. Den ska användas aktivt i verksamheten och fungera som ett hjälpmedel. Anställda bör känna till dess innehåll och förstå varför vissa kunder eller tjänster innebär högre risk.
2. Säkerställ att riskanalysen speglar verksamheten. Ange endast de tjänster som faktiskt tillhandahålls av bolaget. Felaktigt inkluderade risker kan ge en missvisande analys.
3. Analysera samverkan mellan riskfaktorer. En låg risk i sig kan bli hög i kombination med andra faktorer. Risker ska analyseras både enskilt och i kombination.
4. Dokumentera allt. Länsstyrelsen kräver att riskbedömningar, kundkännedom och rutiner är skriftligt dokumenterade och uppdaterade. Dokumentationen är central för att visa efterlevnad.

Genom att arbeta systematiskt med riskbedömningen skapar företaget inte bara efterlevnad, utan också trygghet i sin verksamhet. En tydlig och väl genomarbetad riskanalys minskar risken för sanktioner, stärker kundförtroendet och bidrar till en sund konkurrens på marknaden.

Hur vi på Morling Consultings kan hjälpa till vid Länsstyrelsens tillsyn

Denna granskning visar på svårigheterna med att efterleva och känna till de krav som ställs av penningtvättsregelverken. På Morling Consulting hjälper våra jurister inom penningtvätt företag att utveckla effektiva system för riskbedömning och kundkännedom. Vi hjälper till med legala lösningar så att företag kan uppfylla penningtvättsregelverkens krav och samtidigt fortsätta att driva sin verksamhet med förtroende och trygghet.