Ny konsumentkreditlag på väg – vad kreditmarknadens aktörer behöver göra nu

Regeringen har nu lagt fram en proposition om en ny konsumentkreditlag, prop. 2025/26:223, som föreslås ersätta den nuvarande lagen. För kreditgivare, kreditförmedlare och andra företag som erbjuder eller medverkar till konsumentkrediter innebär förslaget ett tydligt skifte: området blir mer reglerat, mer processdrivet och mer tillsynsintensivt. För verksamheter som påverkas är det därför klokt att redan nu analysera hur regelverket kan slå mot affärsmodell, rutiner och intern styrning, gärna tillsammans med våra jurister som arbetar med konsumentkrediter.

Det är samtidigt fortfarande ett lagförslag. Bedömningar och förberedelser bör därför göras med utgångspunkt i att reglerna kan komma att justeras under den fortsatta lagstiftningsprocessen.

Ett bredare tillämpningsområde som träffar fler företag än tidigare

En betydelsefull förändring i propositionen är att den nya lagen föreslås få ett bredare tillämpningsområde. Det innebär att fler kredittyper omfattas och att fler näringsidkare än tidigare kommer behöva förhålla sig till konsumentkreditregelverket.

Detta är särskilt viktigt för företag som inte i första hand ser sig som finansiella aktörer, men som säljer varor eller tjänster på kredit. För sådana verksamheter kan den nya konsumentkreditlagen innebära att frågor om informationsgivning, kreditprövning, dokumentation och tillsyn plötsligt blir centrala delar av den löpande compliance-funktionen.

Skärpta informationskrav före avtal ökar kraven på process och dokumentation

Förslaget innebär mer omfattande krav på information innan ett kreditavtal ingås. Tanken är att konsumenten bättre ska kunna förstå kreditvillkor, kostnader och risker innan beslut fattas.

För företag handlar detta inte bara om att uppdatera avtalsvillkor. I praktiken krävs ofta en genomgång av hela kundresan: vilka uppgifter lämnas, när lämnas de, i vilket format, och hur säkerställs det att informationen faktiskt är tydlig och begriplig?

Det räcker inte med formell regelefterlevnad på papperet. Informationskraven behöver kunna omsättas i fungerande rutiner i digitala flöden, säljprocesser, telefonförsäljning och andra distributionskanaler.

Marknadsföring av krediter föreslås bli tydligare reglerad

Propositionen innehåller även strängare regler om marknadsföring. Särskilt pekas budskap ut som bagatelliserar betalningsproblem eller ger intryck av att krediter förbättrar konsumentens ekonomi eller levnadsstandard.

För berörda företag innebär detta att marknadsföring, kampanjbudskap och säljstöd kan behöva granskas mer noggrant än tidigare. Riskerna finns inte bara i traditionell reklam, utan även i exempelvis:

• webbcopy och landningssidor,

• annonser i sociala medier,

• säljmanus och kundkommunikation,

• partner- och affiliateupplägg.

Ur ett compliance-perspektiv behöver det finnas en tydlig intern kontroll över hur krediter presenteras i marknaden, särskilt när budskapen tas fram nära försäljningsfunktionen.

Kreditprövningen får än större betydelse som regulatorisk kärnfråga

En annan central del i förslaget är att reglerna om kreditprövning skärps. Kreditprövningen ska enligt propositionen vara grundligare och göras i konsumentens intresse.

Detta kan få praktisk betydelse. För många aktörer är kreditprövningen redan i dag en nyckelfråga, men det föreslagna regelverket pekar mot högre krav på kvalitet, transparens och motivering i bedömningarna. Det kan i sin tur påverka både datainsamling, beslutsmodeller och intern uppföljning.

För företag som arbetar med automatiserade eller delvis automatiserade processer kan detta aktualisera flera frågor samtidigt, bland annat:

• vilka uppgifter som används i bedömningen,

• hur proportionalitet och kvalitet säkerställs,

• hur besluten dokumenteras,

• hur konsumentens intresse beaktas i praktiken.

Här finns ett tydligt samband mellan krediträtt, intern kontroll och operativ riskhantering.

Mer reglering under avtalstiden ställer högre krav på den löpande förvaltningen

Förslaget omfattar inte bara tiden innan avtalet ingås. Även under avtalstiden föreslås mer detaljerade regler om bland annat dokumentation, underrättelser, ändringar av kreditvillkor och information till konsumenten.

Det innebär att företag behöver se över hur den löpande hanteringen fungerar efter att krediten har lämnats. I många organisationer är detta ett område där ansvar ligger utspritt mellan affär, kundservice, inkasso, juridik och compliance. När regleringen blir mer detaljerad ökar risken för brister i överlämningar, systemstöd och ansvarsfördelning.

Sena betalare och ekonomiska svårigheter hamnar mer i fokus

Propositionen pekar också mot ett större fokus på konsumenter med betalningssvårigheter. Kreditgivare föreslås behöva ha rutiner för att tidigt upptäcka ekonomiska problem och i vissa situationer överväga alternativ till verkställighetsåtgärder.

Det här är ett område där juridik och operativ verksamhet möts mycket tydligt. Det handlar inte bara om enskilda åtgärder mot sena betalningar, utan om hur verksamheten identifierar risk, dokumenterar bedömningar och agerar på ett sätt som är förenligt med regelverket.

Företag som berörs bör därför analysera om befintliga processer för påminnelser, kravhantering och vidare åtgärder är anpassade för ett mer långtgående konsumentskydd.

Tillståndsplikt och tillsyn kan bli aktuellt för fler aktörer

En särskilt långtgående förändring är att fler näringsidkare föreslås omfattas av tillståndsplikt och tillsyn. Det kan träffa även företag utanför den traditionella finanssektorn, exempelvis verksamheter som erbjuder eller förmedlar kredit i samband med försäljning av varor eller tjänster.

För dessa aktörer kan frågan vara mer ingripande än en vanlig lagändring. Ett tillståndskrav kan påverka hela verksamhetens struktur, från ledning och styrdokument till kontrollfunktioner, rapportering och relationen till tillsynsmyndigheter.

Det är därför en bedömningsfråga av stor betydelse om den egna affärsmodellen riskerar att omfattas av de nya kraven. Den analysen bör göras tidigt, särskilt i verksamheter där kreditinslaget hittills har betraktats som en sidoordnad del av erbjudandet.

Vad företag bör göra redan nu

Även om propositionen avser föreslagna regler och inte färdig gällande rätt, finns det goda skäl att börja förberedelserna redan nu. För många verksamheter kommer anpassningen att kräva både juridisk analys och praktiskt förändringsarbete.

• Kartlägg vilka produkter, flöden och kundresor som kan omfattas av den nya konsumentkreditlagen.

• Gå igenom marknadsföring och säljkommunikation med fokus på förbjudna eller riskfyllda budskap.

• Se över rutiner för kreditprövning, dokumentation och beslutsstöd.

• Analysera processer för ändringar under avtalstiden, kundinformation och underrättelser.

• Granska hanteringen av sena betalningar och konsumenter med ekonomiska svårigheter.

• Bedöm om verksamheten kan träffas av tillståndsplikt eller utökad tillsyn.

För många företag är detta ytterst en governance-fråga. Den nya konsumentkreditlagen pekar mot högre krav på styrning, kontroll och dokumenterad efterlevnad, inte bara på juridisk teori.

På morlings.se finns mer information om hur vi arbetar med frågor inom finansiell reglering. På Morling Consulting hjälper våra jurister företag att analysera nya regelverk, anpassa interna processer och hantera regulatoriska risker innan de blir tillsynsproblem eller affärshinder.