Interimjurist

Företag kan ta in extern juridisk kompetens på flera sätt. Två vanliga upplägg är att anlita en interimjurist eller en juridisk konsult. Båda ger snabb tillgång till kvalificerad juridisk kompetens, men rollerna skiljer sig ofta när det gäller integration i verksamheten, ansvar, leveransmodell och styrning.

En interimjurist arbetar typiskt nära verksamheten under en begränsad period och kan exempelvis förstärka en bolagsjuristfunktion, täcka en vakans eller driva ett avgränsat förändringsarbete. En juridisk konsult anlitas oftare för en viss juridisk frågeställning eller definierad leverans. Vilken modell som passar bäst beror därför på verksamhetens behov, organisation och önskade ansvarsfördelning.

Vad skiljer en interimjurist från en juridisk konsult?

Begreppen interimjurist och juridisk konsult är lite flytande. Det är därför avtalet och det faktiska uppdragets utformning som avgör vad konsulten ska göra, vilka befogenheter som finns och hur ansvaret är fördelat.

En interim jurist fungerar ofta som en tillfällig förstärkning av den interna juridiska organisationen. Rollen kan innebära löpande deltagande i verksamhetens processer, interna möten och beslutsflöden. Uppdraget liknar då i praktiken en extern bolagsjurist, samtidigt som relationen bygger på ett konsultavtal i stället för en anställning.

En juridisk konsult har ofta ett mer avgränsat uppdrag. Det kan exempelvis handla om att förhandla ett eller vissa avgränsade avtal, genomföra en juridisk analys, stödja ett projekt eller ta fram ett visst beslutsunderlag.

Ansvar och mandat bör följa uppdragets funktion

När extern juridisk kompetens integreras nära verksamheten blir ett tydligt mandat särskilt värdefullt. Det bör framgå vilka frågor juristen får hantera självständigt, vilka beslut som kräver intern förankring och vem som har det slutliga verksamhetsansvaret.

Det praktiska värdet ligger ofta i att skilja mellan rådgivning och beslut. En interimjurist kan exempelvis få ansvar för att bereda juridiska frågor, förhandla avtalsvillkor och rekommendera åtgärder, medan beslut om affärsrisk, budget eller strategiska vägval ligger kvar hos bolagets behöriga beslutsfattare.

En genomtänkt uppdragsbeskrivning kan bland annat reglera:

• uppdragets omfattning och prioriteringar,
• juristens mandat och rapporteringsvägar,
• vilka beslut som ska eskaleras eller godkännas internt,
• sekretess och informationshantering,
• hantering av personuppgifter och annan skyddsvärd information,
• ansvar, försäkring och eventuella ansvarsbegränsningar,
• immateriella rättigheter till material som tas fram inom uppdraget, samt
• hur kunskap och pågående frågor ska överlämnas när uppdraget avslutas.

Leveransmodellen påverkar hur arbetet kan styras

En traditionell juridisk konsultleverans är ofta knuten till ett visst resultat eller ett tydligt definierat arbetsområde. Det gör det möjligt att sätta konkreta leverabler, tidsramar och ansvarspunkter.

Ett interimuppdrag är normalt mer verksamhetsnära. Prioriteringar kan behöva ändras när nya avtal, projekt, regulatoriska frågor eller interna beslut uppkommer. Därför kan det vara mer ändamålsenligt att styra uppdraget genom mål, ansvarsområden och prioriteringsprinciper än genom en uttömmande lista över enskilda leveranser.

Med rätt struktur blir det enklare att kombinera flexibiliteten i interimmodellen med tydlig uppföljning. Regelbundna avstämningar, definierade kontaktpersoner och dokumenterade prioriteringar skapar en gemensam bild av vad juristen ska leverera.

Interimjurist som extern bolagsjurist

En interimjurist kan vara särskilt användbar när verksamheten behöver juridisk kompetens som arbetar nära organisationen utan att omedelbart bygga ut den permanenta bemanningen. Det kan exempelvis vara aktuellt vid föräldraledighet, rekrytering, organisationsförändring, en intensiv projektperiod eller ett ökat behov av regulatoriskt stöd.

I sådana uppdrag kan juristen arbeta som extern bolagsjurist och hantera exempelvis kommersiella avtal, bolagsrättsliga frågor, interna policys, compliancefrågor och juridiskt stöd till ledning eller verksamhetsfunktioner.

En tydlig process för behörigheter och beslutsmandat är samtidigt viktig. Om juristen exempelvis ska kommunicera med motparter, förhandla för bolagets räkning eller ingå rättshandlingar behöver verksamheten ta ställning till vilka fullmakter och interna godkännanden som krävs.

Juridisk konsult för tydligt avgränsade behov

En juridisk konsult passar ofta väl när behovet kan beskrivas som ett projekt eller en särskild juridisk leverans. Det kan handla om avtalsgranskning, due diligence, regulatorisk analys, implementering av nya regelverk eller stöd i en specifik förhandling.

Här kan uppdragsavtalet med fördel definiera vad leveransen ska innehålla, vilka förutsättningar rådgivningen bygger på och vilket material konsulten behöver från verksamheten. Det skapar bättre förutsättningar för både kvalitet och effektivitet.

”Legal as a service” och löpande juridiskt stöd

Mellan ett renodlat interimuppdrag och en enskild konsultleverans finns även modeller som ibland beskrivs som legal as a service. Upplägget kan innebära att bolaget får löpande tillgång till juridisk kompetens inom vissa rättsområden eller under ett bestämt antal timmar per månad.

Det finns ingen särskild definition av vad som är legal as a service. Även här är det avtalet som styr relationen. En tydlig överenskommelse om omfattning, tillgänglighet, prioriteringar, prismodell och ansvar gör modellen lättare att använda som en del av bolagets löpande styrning.

Praktiska kontrollpunkter inför valet av modell

Valet mellan interimjurist och juridisk konsult blir enklare när verksamheten först definierar vilken funktion den externa juristen ska fylla.

• Behovets varaktighet: Ska juristen täcka ett löpande behov under en period eller genomföra ett enskilt projekt?
• Integration: Behöver juristen delta i den dagliga verksamheten och interna beslutsprocesser?
• Mandat: Ska juristen främst lämna rådgivning eller även företräda verksamheten i förhandlingar och andra externa kontakter?
• Kompetensprofil: Krävs bred affärsjuridisk kompetens eller specialistkunskap inom ett visst rättsområde?
• Leveransstyrning: Är det mest ändamålsenligt att definiera konkreta leverabler eller ett löpande ansvarsområde?
• Kunskapsöverföring: Hur ska dokumentation, mallar, pågående ärenden och intern kunskap tas om hand när uppdraget avslutas?

När juridiken blir en del av styrningen

Skillnaden mellan en interimjurist och en juridisk konsult handlar därför mindre om yrkestiteln och mer om hur uppdraget organiseras. Ett verksamhetsnära interimuppdrag kan ge kontinuitet och kapacitet i den interna juridiska funktionen. Ett mer avgränsat konsultuppdrag kan ge specialistkompetens och en tydligt definierad leverans.

När roll, mandat, ansvar och rapporteringsvägar bestäms redan från början skapas bättre förutsättningar för att använda juridisk kompetens där den ger störst affärsnytta. Det ger samtidigt verksamheten bättre kontroll över beslut, dokumentation och juridiska risker.

Morling Consultings jurister inom dataskydd, finansiell reglering, AML och avtalsrätt tar interimsuppdrag och hjälper företag att strukturera juridiska uppdrag, förstärka interna juristfunktioner och skapa tydliga arbetssätt för löpande affärsjuridiska frågor.