Generaladvokatens bedömning i Lexbase-målet
Generaladvokaten har i sitt förslag till avgörande i mål C-199/24 tagit ställning: rättsdatabaser som gör brottmålsdomar tillgängliga mot betalning – som Lexbase – omfattas inte av undantaget för journalistiska ändamål enligt artikel 85 i dataskyddsförordningen (GDPR).
För verksamheter som hanterar offentliga uppgifter om brott och domar innebär detta potentiellt stora förändringar i förutsättningarna för verksamhetens bedrivande. Att förstå var gränsen går mellan journalistik och kommersiell publicering blir nu viktigare än någonsin. En GDPR-rådgivare kan ge stöd till verksamheter som bedriver verksamhet som kan påverkas av rättsutvecklingen som sker på området.
Lexbase, GDPR och journalistiskt undantag
Målet handlar om den svenska tjänsten Lexbase, som på webben publicerar brottmålsdomar. Lexbase har hittills hänvisat till att man agerar inom ramen för det s.k. medieundantaget, alltså att GDPR enligt dess artikel 85 inte är tillämplig när personuppgifter behandlas för journalistiska ändamål.
Men enligt generaladvokaten stämmer detta inte. I punkt 48 i sitt yttrande klargör han att en tjänst som endast vidareförmedlar domar mot betalning inte utgör journalistisk verksamhet i GDPR:s mening. Istället rör det sig om kommersiell verksamhet som måste följa de dataskyddsrättsliga reglerna – inklusive rätt till radering, rättelse och skadestånd.
Artikel 85 GDPR – inte en frizon
Artikel 85 innebär att medlemsstater genom nationell lagstiftning begränsar vissa rättigheter i GDPR för att skydda yttrandefriheten. Men generaladvokaten betonar i punkt 33 att detta bara får ske under ”specifika omständigheter” och att undantagen inte får innebära att hela förordningen sätts ur spel – vilket Sverige delvis har gjort genom 1 kap. 7 § dataskyddslagen. Den svenska regeln kritiseras alltså i punkt 26.
Vidare framhålls att artiklarna om rättsmedel, ansvar och sanktioner (kapitel VIII i GDPR) inte kan undantas genom artikel 85 – något som tydliggörs i punkt 35.
Vad betyder detta för compliance med GDPR?
Om EU-domstolen går på generaladvokatens linje (vilket ofta sker) får det bredare konsekvenser än bara för Lexbase. Andra svenska tjänster som Hitta.se, Mrkoll och Ratsit kan komma att hamna under samma lupp – särskilt om deras affärsmodell bygger på att tillhandahålla känsliga uppgifter om privatpersoner i syfte som inte uppfyller kriterierna för journalistisk verksamhet. Det innebär att företag som behandlar offentliga personuppgifter måste kunna motivera sin behandling utifrån GDPR:s krav på laglighet, transparens och ansvar.
Praktiska rekommendationer
Ur ett compliance-perspektiv bör företag som lämnar ut uppgifter om brott, domar eller andra känsliga uppgifter göra följande:
- Granska om verksamheten verkligen omfattas av artikel 85 – eller om full tillämpning av GDPR krävs.
- Se över den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen.
- Utvärdera risker för intrång i den personliga integriteten och skadeståndsanspråk.
- Upprätta interna policies och tydlig dokumentation för att visa ansvar.
- Säkra att rätt till radering, rättelse och invändning respekteras där det krävs.
Om publiceringsverksamheten sker i vinstsyfte och utan redaktionellt innehåll, ökar risken för att GDPR fullt ut gäller och att undantaget för journalistisk verksamhet inte blir tillämpligt.
Vad händer härnäst i mål C-199/24?
Det är nu upp till EU-domstolen att ta ställning i målet. Även om generaladvokatens yttrande inte är bindande, följs det ofta i den slutliga domen. Det innebär att det kan komma att krävas större förändringar i svensk rätt – inte minst vad gäller medieundantaget i dataskyddslagen. Särskilt intressant blir det att följa Integritetsskyddsmyndighetens pågående granskningar mot Lexbase, Krimfup Mrkoll och Upplysning.se och hur de påverkas av rättsutvecklingen.
Morling Consultings expertis
På Morling Consulting hjälper våra GDPR-rådgivare företag att säkerställa efterlevnad av dataskyddsförordningen – från rättslig bedömning till framtagande av policys och riskanalys. Kontakta en GDPR-jurist för hjälp med tolkning av rättsutvecklingen som sker på området.
