Finansinspektionens tillsynsprioriteringar 2026 – detta behöver finansiella företag hantera nu

Finansinspektionens (FI) tillsynsprioriteringar för 2026 inom finansiell reglering visar tydligt vilka risker som kommer att hamna högst på agendan i kommande dialoger, undersökningar och sanktioner. För banker, försäkringsbolag, fondbolag, värdepappersbolag och andra finansiella företag är prioriteringarna ett konkret underlag för var governance, riskhantering och compliance kan vässas under året.

FI:s riskbaserade tillsyn 2026 – tre tydliga huvudspår

FI arbetar riskbaserat och koncentrerar resurserna där man ser störst potentiell påverkan på det finansiella systemet. I 2026 års prioriteringar återkommer tre huvudspår:

• systemstabilitet och motståndskraft,
• motverkande av ekonomisk brottslighet, och
• konsumentskydd på kredit-, spar- och försäkringsmarknaden.

Det innebär att företag som träffas av något av dessa områden bör säkerställa att styrdokument, internkontroll, rapportering och styrelsens uppföljning håller för en detaljerad tillsynsgranskning.

Stabilitet, IKT-risker och DORA – operativ motståndskraft i fokus

FI lyfter även betydelsen av ett stabilt finansiellt system och välfungerande marknader. Tillsynen kan väntas beröra stora exponeringar, högrisklån, komplexa produkter och likviditetsrisker i fonder.

Samtidigt förstärks fokus på risker relaterade till informations- och kommunikationsteknologi (IKT-risker) och säkerhetsskydd. Här blir tillämpningen av EU-förordningen DORA central. För finansiella företag innebär det att:

• kartläggning av kritiska IKT-tjänster och nyckelleverantörer behöver vara uppdaterad och dokumenterad,
• incidenthantering, rapporteringskedjor och övningar måste vara tydligt definierade, och
• styrelse och ledning behöver kunna visa hur operativa risker följs upp och styrs.

FI pekar uttryckligen på att även mindre aktörer måste kunna uppvisa uthålliga affärsmodeller och robust operativ motståndskraft, de omfattas inte av ett “lättare” regelverk bara för att de är små.

Ekonomisk brottslighet, de-risking och risken för finansiell exkludering

När det gäller ekonomisk brottslighet fortsätter FI att prioritera penningtvätt, finansiering av terrorism och olika typer av bedrägerier, inte minst kopplat till betaltjänster. Myndigheten lyfter också användning av dataanalys och AI för att identifiera mönster och avvikelser, vilket ställer krav på att modeller och scenarier går att förklara och dokumentera.

Samtidigt aviserar FI en fördjupad uppföljning av bankernas arbete med konsumenters rätt till betalkonto. Här blir frågan om de-risking tydlig: ett sätt för finansiella företag att minska sin regelefterlevnadsrisk har ibland varit att helt enkelt säga nej till “svåra” kunder, branscher eller andra riskindikatorer, i stället för att bygga mer sofistikerade, individbaserade riskbedömningar.

En långtgående de-risking-strategi kan dock leda till att hela kundgrupper stängs ute från grundläggande finansiella tjänster. Det skapar risk för finansiell exkludering och kan flytta risk till mindre transparenta kanaler. FI:s kombinerade fokus på ekonomisk brottslighet och rätten till betalkonto signalerar att riskhantering ska vara proportionerlig och väldokumenterad, inte bygga på generella avslag som standardlösning.

Konsumentskydd, komplexa produkter och grönmålning

På konsumentskyddsområdet lyfter FI särskilt tre områden under 2026: osund kreditgivning, komplexa spar- och försäkringsprodukter samt grönmålning inom hållbara investeringar.

Det innebär bland annat tillsyn av:

• kreditprövningar, hantering av betalningssvårigheter och inkassoprocesser,
• rådgivning och distribution av värdepapper och försäkringsbaserade investeringsprodukter,
• fonder och produkter som marknadsförs med hållbarhetsrelaterade benämningar, och
• individuell tjänstepension vad gäller flyttar och distributionen av komplexa sparprodukter.

För företag med konsumentprodukter blir det centralt att kunna visa att produktstyrning, målmarknad, ersättningsmodeller och kundinformation i praktiken leder till produkter som är lämpliga, begripliga och ger rimligt värde.

Hur 2026 skiljer sig från 2025 års AML-fokus

I FI:s fokusområden för 2025 låg tyngdpunkten tydligare på det klassiska AML-arbetet: kundkännedom, löpande uppföljning, transaktionsövervakning, hantering av högriskkunder och styrning i institut med förhöjd riskprofil.

2026 års prioriteringar kan ses som ett skifte från ett mer renodlat AML-perspektiv till ett bredare systemperspektiv där:

• ekonomisk brottslighet kopplas ihop med frågor om systemstabilitet och operativ motståndskraft,
• IKT-risker och DORA lyfts fram som egna prioriterade tillsynsområden,
• konsumentskydd, produktvärde och grönmålning får större utrymme, och
• risken för finansiell exkludering genom de-risking lyfts fram.

För finansiella företag innebär det att det arbete som byggts upp kring AML och CTF under 2025 i högre grad behöver integreras med operativa risker, IT- och cybersäkerhet, produktstyrning och hållbarhetskommunikation.

Så kan finansiella företag arbeta strategiskt 2026

Mot bakgrund av FI:s prioriteringar är det klokt att göra en riktad genomgång av risk- och compliancefunktionen under 2026. Några praktiska steg kan vara att:

• kartlägga hur FI:s tillsynsområden speglas i den egna riskanalysen och styrelsens riskaptit,
• identifiera brister i styrdokument, kontroller och rapportering inom stabilitet, IKT-risker och DORA,
• uppdatera AML/CTF-ramverket med fokus på datakvalitet, modellbeskrivningar och dokumenterade motiveringar för riskklassificering,
• se över processer för kundacceptans och avslut för att undvika omotiverad de-risking,
• granska kreditprocesser, produktstyrning och påståenden om hållbarhet med utgångspunkt i kundnytta och transparens.

På Morling Consulting hjälper jurister inom finansiell reglering och AML företag att tolka FI:s tillsynsprioriteringar, uppdatera styrdokument och stärka governance, riskhantering och regelefterlevnad så att de står sig vid tillsyn och undersökningar. Läs mer om våra tjänster på morlings.se