Regeringen föreslår anmälnings- och redovisningsskyldighet vid in- och utförsel av kontanter
Regeringen överlämnade den 6 november 2025 en lagrådsremiss vid namn “Kontroller av kontanta medel vid den inre gränsen”. I lagrådsremissen presenteras regeringens förslag att införa en skyldighet att anmäla och redovisa in- och utförsel av kontanter till och från andra medlemsländer i EU. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att motverka den kriminella ekonomin, vilket ska genomföras med hjälp av dessa skärpta kontroller. Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 april 2026. På Morling Consulting hjälper våra specialiserade jurister företag att förstå och implementera nya krav inom penningtvättslagstiftningen.
Bakgrunden till förslaget om anmälnings- och redovisningsskyldighet
Det förs ut betydande mängder kontanter ur Sverige varje år, vilka ofta har koppling till brottsvinster. För kriminella har kontantutförsel varit en central metod för att kunna tvätta pengar, finansiera terrorism och återinvestera i grov brottslighet. Oftast förs kontanter ut från Sverige via andra medlemsländer i EU. Samtidigt saknas ett regelverk i Sverige som ger Tullverket befogenhet att kontrollera de transaktioner som innefattar att kontanter förs ut till andra EU-länder. För att motverka den kriminella ekonomin har regeringen därför lagt fram förslaget att införa en anmälnings- och redovisningsskyldighet när kontanter förs in och ut från Sverige till andra länder i EU.
Vad innebär lagförslaget och vilka åtgärder måste företag och privatpersoner ta?
Anmälnings- och redovisningsskyldigheten kommer att gälla för transporter eller utförsel av kontanter som är minst 10 000 euro. Anmälan av berörda transaktioner ska ske till Tullverket. Kontanta medel definieras i lagrådsremissen som “kontanter, överlåtbara innehavarinstrument, råvaror som används som mycket likvida värdebärare och förbetalda kort”. Vidare föreslår regeringen att ge Tullverket befogenheter i syfte att säkerställa att lagarna efterlevs. Befogenheterna innebär att Tullverket kan genomsöka väskor, utföra kroppsvisitationer samt tillfälligt kvarhålla kontanta medel i kontrollsyfte. Vid underlåtelse att uppfylla anmälnings- eller redovisningsskyldigheten föreslår regeringen att påföljden ska kunna bli böter.
Vilka brottsförebyggande konsekvenser förväntas lagförslaget medföra?
De flesta remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller angett att de inte har några invändningar. Däremot har Sveriges advokatsamfund uttryckt tveksamhet gällande om lagändringen kommer att uppnå sitt syfte. Det grundar sig i att det, enligt lagrådsremissen, inte kan förväntas att kriminella grupper följer den föreslagna regleringen, utan istället bör träffas av penningtvättsregelverket. Lagförslagen är inte en del av penningtvättsregelverket, utan gäller istället ändringar i inregränslagen, tullagen, lagen om konto- och värdefackssystem, lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet och tullbefogenhetslagen.
Finansinspektionen har dock bedömt situationen annorlunda och anser istället att de föreslagna åtgärderna är en effektiv metod i syfte att förhindra och motverka den kriminella ekonomin. Vidare har Finansinspektionen uttryckt att det är av betydelse att Tullverket ges de befogenheter som krävs för att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten. Slutligen har det lagts fram forskning som stödjer lagändringarna. Studier och forskning har visat att striktare kontroller kan vara ett effektivt medel för att bekämpa organiserad brottslighet genom bland annat en avskräckningsfaktor och en ökad riskmedvetenhet. Sammantaget finner regeringen att forskningen ger visst stöd till syftet med lagförslaget.
