Truster

Vi fortsätter vår bloggserie om AMLR. I detta avsnitt fördjupas analysen av kapitel IV i AMLR genom en genomgång av artiklarna 56–58. För ansvariga enheter är det av central betydelse att efterleva de skyldigheter och krav som AMLR ställer gällande verkligt huvudmannaskap. Reglerna om verkligt huvudmannaskap utgör en av hörnstenarna i EU:s strategi mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Syftet är att säkerställa att den eller de fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk struktur kan identifieras, oavsett hur komplex eller gränsöverskridande strukturen är.

I ett tidigare inlågg behandlades de grundläggande bestämmelserna om transparens i fråga om verkligt huvudmannaskap inklusive definitioner och beräkning av ägarintresse. För dig som önskar en systematisk bakgrund till regleringens struktur och syfte rekommenderas att ta del av detta tidigare inlägg. Dagens inlägg fokuserar på medlemsstaternas anmälningsskyldighet, regleringen av juridiska enheter som liknar uttryckliga truster samt uttryckliga truster och identifiering av verkliga huvudmän.

För verksamhetsutövare som möter kunder med strukturer som innefattar stiftelser, truster eller andra särskilda rättsformer en är korrekt tillämpning av dessa bestämmelser av central betydelse. Mot denna bakgrund bistår Morling Consulting med juridisk rådgivning inom avancerade AML-frågor, med särskilt fokus på komplexa kontrollstrukturer, gränsöverskridande arrangemang och korrekt identifiering av verkliga huvudmän i enlighet med AMLR:s krav.

Artikel 56 – Anmälningar

Artikel 56 introducerar en skyldighet för varje medlemsstat att senast den 10 oktober 2027 anmäla till kommissionen en förteckning över de typer av rättsliga enheter som enligt nationell rätt finns med verkliga huvudmän som identifierats i enlighet med artiklarna 51 och 52.4. Bestämmelsen har således inte enbart administrativ karaktär, utan har även en tydlig harmoniserande funktion. Genom att samla och strukturera information om vilka typer av enheter som förekommer i medlemsstaternas rättsordningar och hur verkliga huvudmän identifieras för dessa, skapas en gemensam referensram inom unionen.

Medlemsstaternas anmälan ska omfatta särskilda kategorier av enheter, en beskrivning av deras egenskaper och, i tillämpliga fall, den rättsliga grunden enligt nationell rätt. En särskilt viktig del i artikel 56 är kravet på att anmälan ska innehålla uppgift om huruvida mekanismen enligt artikel 63.4 om förklaring om det inte finns någon verklig huvudman är tillämplig med avseende på den specifika formen och strukturen hos andra juridiska enheter än företag, tillsammans med en detaljerad motivering. Kommissionen ska därefter informera övriga medlemsstater om de inkomna anmälningarna. Bestämmelsen främjar således ömsesidig kännedom i unionen.

Artikel 57 – Identifiering av verkliga huvudmän för juridiska enheter som liknar uttryckliga truster

Artikel 57 reglerar identifiering av verkliga huvudmän för andra juridiska enheter än de som omfattas av artikel 51 om juridiska enheter, vilka liknar uttryckliga truster, såsom stiftelser. Enligt artikel 57.1 ska de verkliga huvudmännen i sådana fall vara samtliga följande fysiska personer:

• Grundarna.
• Ledamöterna i ledningen när den agerar i sin ledningsfunktion.
• Ledamöterna i ledningen när den agerar i sin ledningsfunktion.
• Förmånstagarna (om inte artikel 59 om identifiering av en kategori av förmånstagare är tillämplig).
• Andra fysiska personer som direkt eller indirekt kontrollerar den juridiska enheten.

Regleringen skiljer sig här från den ägar- och kontrollbaserade modellen i artikel 51–53. I stället för att främst utgå från ägarandelar identifieras istället ett antal positioner som, per definition, ska anses utgöra verkliga huvudmän. Detta återspeglar den särskilda karaktären hos stiftelser och liknande enheter, där traditionella ägarstrukturer ofta saknas.

Artikel 57.2 behandlar situationer där någon av de angivna positionerna enligt ovan innehas av en juridisk enhet inom en kontrollstruktur med flera nivåer. I sådana fall ska verklig huvudman vara:

• de fysiska personer som anges i punkt 1, och
• de verkliga huvudmännen för den juridiska enhet som innehar någon av positionerna enligt artikel 57.1.

Vidare föreskriver artikel 57.3 att medlemsstaterna senast den 10 oktober 2027 ska anmäla till kommissionen en förteckning över de typer av juridiska enheter vars verkliga huvudmän identifierats enligt punkt 1.

Anmälan ska åtföljas av en beskrivning av:

• formen och grundläggande funktionerna hos dessa juridiska enheterna,
• processen för inrättande,
• processen för att få tillgång till grundläggande information samt uppgifter om verkligt huvudmannaskap,
• webbplatser var centrala register innehållande information om verkliga huvudmän för dessa juridiska enheter kan konsulteras, samt kontaktuppgifter till de ansvariga enheterna för dessa register.

Slutligen ger artikel 57.4 kommissionen befogenhet att, genom en genomförandeakt, anta en förteckning över typer av juridiska enheter som regleras i medlemsstaternas rätt och som bör omfattas av kraven i artikeln.

Artikel 58 – Identifiering av verkliga huvudmän för uttryckliga truster och liknande juridiska konstruktioner

Artikel 58 innehåller motsvarande reglering för uttryckliga truster och liknande juridiska konstruktioner. Enligt artikel 58.1 ska de verkliga huvudmännen för uttryckliga truster vara samtliga följande fysiska personer:

• Instiftarna.
• Förvaltarna.
• Beskyddarna (om sådana finns).
• Förmånstagarna (med förbehåll för om inte artiklarna 59 och 60 är tillämplig).
• Eventuella andra fysiska personer som utövar den yttersta kontrollen över trusten genom direkt eller indirekt ägande eller genom andra medel. Det kan även omfatta genom en kedja av ägande eller kontroll.

De olika rollerna i truststrukturen anses i sig ge upphov till ett sådant inflytande eller intresse att de kvalificeras som verkliga huvudmän. Artikel 58.2 fastställer motsvarande principer till andra juridiska konstruktioner som liknar uttryckliga truster. De verkliga huvudmännen för sådana enheter ska anses vara de fysiska personer som innehar liknande eller likvärdiga ställningar enligt artikel 58.1.

Därefter behandlar artikel 58.3 kontrollstrukturer på flera nivåer, där någon av de angivna positionerna enligt 58.1 innehas av en juridisk enhet. Även här ska de verkliga huvudmännen bakom sådana juridiska konstruktioner anses vara:

• fysiska personer enligt punkt 1, och
• den verkliga huvudmannen för juridiska enheter som innehar någon av ställningarna som anges i punkt 1.

Enligt artikel 58.4 ska medlemsstaterna anmäla till kommissionen en förteckning över vilka typer av juridiska konstruktioner som enligt nationell rätt liknar uttryckliga truster. Anmälan till kommissionen ska innehålla en beskrivning av:

• de juridiska konstruktionernas form och grundläggande funktion,
• hur de juridiska konstruktionerna inrättas,
• processen gällande att få tillgång till information och uppgifter om verkligt huvudmannaskap för de juridiska konstruktionerna,
• de webbplatser där centrala register innehållande information om verkliga huvudmän kan konsulteras samt kontaktuppgifter till de enheter som ansvarar för registren.

Dessutom ska anmälan innehålla en motivering som förklarar skälen till varför medlemsstaterna anser att de anmälda konstruktionerna liknar uttryckliga truster samt varför andra konstruktioner inte gör det.

Slutligen får kommissionen enligt artikel 58.5 genom en genomförandeakt anta en förteckning över typer av juridiska konstruktioner som medlemsstaternas rätt reglerar och som bör omfattas av samma transparenskrav gällande verkligt huvudmannaskap som uttryckliga truster.

Transparens för truster och liknande konstruktioner enligt AMLR

Artiklarna 56–58 förstärker kraven på transparens i kapitel IV AMLR genom att kombinera anmälningsskyldighet med detaljerade regler för identifiering av verkliga huvudmän i truster och liknande juridiska konstruktioner. För ansvariga enheter innebär detta att identifiering av verkliga huvudmän i sådana strukturer kräver en fördjupad och strukturerad analys, där både funktionella roller och bakomliggande kontrollkedjor beaktas. Transparenskraven är uttryck för en tydlig unionsrättslig ambition att säkerställa att ingen juridisk struktur, oavsett dess komplexitet eller rättsliga form, ska kunna användas för att dölja den fysiska person som ytterst utövar kontroll eller åtnjuter någon ekonomisk förmån.

Mot denna bakgrund bistår Morling Consulting verksamhetsutövare med kvalificerad juridisk rådgivning inom AML-frågor, särskilt i ärenden som rör komplexa ägarstrukturer och gränsöverskridande kontrollförhållanden. Som juristkonsulter kombinerar vi regulatorisk analys med praktisk erfarenhet av tillsyn och riskbedömning och stödjer organisationer i att säkerställa att deras identifiering av verkliga huvudmän är rättssäker, proportionerlig och förenlig med AMLR:s harmoniserade transparenskrav.