Oförmåga att uppfylla kraven på kundkännedom enligt AMLR

Se som Markdown
6 minuter läsning • Simona Tvärnstedt • MOTVERKANDE AV PENNINGTVäTT • 24 februari 2026

Detta inlägg utgör del 9 i vår fördjupande genomgång av EU:s AMLR och fokuserar på konsekvenserna av att en ansvarig enhet inte kan uppfylla kraven på åtgärder för kundkännedom enligt artikel 21.

Frågan har även koppling till de interna förutsättningar som behandlades i det femte inlägget om anställdas kompetens som del av riskhanteringen.
Förordningen förutsätter att ansvariga enheter säkerställer att berörd personal genomgår AML-utbildning i den omfattning som krävs för att kunna identifiera risker, genomföra kundkännedomsåtgärder och fatta korrekta beslut enligt artikel 21.

På Morling Consulting bistår våra specialister med professionell AML-rådgivning för att stödja företag i tolkningen och implementeringen av förordningens krav, med fokus på rättssäker, konsekvent och proportionerlig efterlevnad.

Kundkännedom som grundpelare i AMLR

Kravet på åtgärder för kundkännedom utgör en av hörnstenarna i EU:s regelverk för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. I förordningen har dessa krav gjorts direkt tillämpliga och mer enhetliga inom unionen. Syftet är att minska skillnader i nationell tillämpning och stärka den gemensamma motståndskraften mot finansiell brottslighet.

Artikel 21 reglerar specifikt den situation där en ansvarig enhet inte kan uppfylla kraven på kundkännedom enligt artikel 20.1. Bestämmelsen är central eftersom den tydligt markerar att kundkännedom utgör en rättslig förutsättning för affärsrelationer som måste efterlevas. Utan tillräcklig kundkännedom saknas rättslig grund för att genomföra transaktioner eller upprätthålla affärsförbindelser.

Artikel 21 AMLR – oförmåga att uppfylla kravet på att vidta åtgärder för kundkännedom

Enligt artikel 21.1 ska en ansvarig enhet avstå från att utföra en transaktion eller att ingå en affärsförbindelse om kraven på att vidta åtgärder för kundkännedom inte kan uppfyllas. Om affärsförbindelsen redan har etablerats ska den dessutom avbrytas. Vidare ska den ansvariga enheten överväga att rapportera en misstänkt transaktion till Finanspolisen (FIU) i enlighet med artikel 69.

Sambandet mellan bristande kundkännedom och misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism är tydligt: om en enhet inte kan identifiera kunden, förstå affärens syfte eller klarlägga verklig huvudman föreligger i sig en förhöjd risk som hindrar att göra affärer med den kunden.

Artikel 21.1 innehåller även viktiga preciseringar för att undvika oproportionerliga konsekvenser. Avbrytandet av en affärsförbindelse ska inte hindra mottagande av medel som tillkommer den ansvariga enheten. Detta syftar till att hantera situationer där transaktioner redan har initierats.

Om den ansvariga enheten är skyldig att skydda kunders tillgångar ska avbrytandet inte anses kräva att kunden avyttrar sina tillgångar. När det gäller livförsäkringsavtal inför artikel 21 en mer flexibel ordning. Istället för att omedelbart avbryta affärsförbindelsen får ansvariga enheter avstå från att utföra transaktioner på kundens vägnar, inklusive utbetalningar till förmånstagare. Detta får ske till dess att kraven på kundkännedom uppfylls.

Artikel 21.2 innehåller ett viktigt undantag för notarier, advokater, andra oberoende jurister, revisorer, externa revisorer och skatterådgivare när de utreder en klients rättsliga ställning eller försvarar alternativt företräder klienten i eller rörande rättsliga förfaranden.

Samtidigt är undantaget tydligt avgränsat. Det gäller inte när dessa aktörer deltar i förbrott till penningtvätt, penningtvätt eller finansiering av terrorism, tillhandahåller juridisk rådgivning för sådana ändamål eller har vetskap om att klienten söker rådgivning i sådant syfte. Vetskap eller syfte får härledas ur objektiva och faktiska omständigheter.

Enligt artikel 21.3 finns det ett dokumentationskrav, då ansvariga enheter ska dokumentera de åtgärder som vidtas för att uppfylla kraven på kundkännedom. Detta omfattar registrering av beslut, relevanta styrkande handlingar och de motiveringar som ligger till grund för besluten.

Dokumentationskravet gäller även när en ansvarig enhet vägrar att ingå en affärsförbindelse, avbryter en befintlig affärsrelation eller tillämpar alternativa åtgärder. Fortsättningsvis ska dokumentationen hållas uppdaterad varje gång kundkännedomsåtgärderna ses över enligt artikel 26. Bestämmelsen understryker vikten av spårbarhet och intern kontroll, både för tillsynsändamål och för den ansvariga enhetens egen riskhantering.

Avslutningsvis föreskriver artikel 21.4 att AMLA, tillsammans med Europeiska bankmyndigheten, senast den 10 juli 2027 ska utfärda gemensamma riktlinjer om vilka åtgärder kreditinstitut och finansiella institut får vidta för att säkerställa efterlevnad av regleringen för att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering, däribland även affärsrelationer som påverkas av så kallade de-risking-rutiner.

Utbildning, kontroll av personal och screening som praktisk förutsättning

Även om artikel 21 formellt reglerar externa åtgärder gentemot kunder, är efterlevnaden i hög grad beroende av interna strukturer. Brister i utbildning, otillräcklig kontroll av personal och bristfällig screening ökar risken för att kundkännedomsåtgärder inte genomförs korrekt eller konsekvent.

AML-utbildning bör vara återkommande och anpassad efter olika roller inom organisationen. Medarbetare som arbetar nära kunder behöver förstå när och varför en affärsförbindelse måste avbrytas enligt artikel 21.

Betydelse för ansvariga enheter när kundkännedom inte uppnås

Artikel 21 i AMLR illustrerar tydligt att kundkännedom är en absolut förutsättning för affärsrelationer inom det reglerade området. Oförmåga att uppfylla kraven får omedelbara rättsliga konsekvenser. I detta ligger ett tydligt krav på att organisationer säkerställer tillräcklig kompetens, tydlig ansvarsfördelning och fungerande kontrollmekanismer.

På Morling Consulting hjälper våra AML-jurister och experter på penningtvättsregelverket organisationer att tolka och implementera kraven i EU:s AMLR, bland annat genom fördjupad AML-utbildning, granskning av interna rutiner och professionell AML-rådgivning anpassad till verksamhetens riskprofil.

Porträtt av Simona Tvärnstedt – författare till inlägget.

Artikel skriven av:

Simona Tvärnstedt