EU:s AMLR: definition, syfte och ansvariga enheter i penningtvättsregelverket
Vi inleder året med en serie inlägg om EU:s nya förordning om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (AML-förordningen eller AMLR). Med hjälp av våra experter kan företag implementera de krav och skyldigheter som penningtvättsregelverket medför för att säkerställa en regelefterlevnad inom AML. Vi behandlar ett område av regelverket varje vecka under hela våren. Syftet med bloggserien är att steg för steg gå igenom förordningens alla artiklar, deras innebörd och vad de betyder i praktiken. Målet är att ge en tydlig, metodisk och praktiskt användbar genomgång av varje artikel och tema.
I den första delen introduceras AMLR:s syfte och definitioner, som utgör fundamentet för hela förordningen. Dessa bestämmelser beskriver förordningens innehåll, vilka verksamheter som omfattas och vilka definitioner som används. Detta utgör grunden som penningtvättsregelverket vilar på och är väsentliga för att förstå hur EU:s nya AML-regelverk är tänkt att fungera.
Bakgrunden till EU:s nya förordning AMLR
EU:s nya AML-regelverk består av ett paket av rättsakter. Kärnan för skyldigheter för ansvariga enheter ligger i AML-förordningen, som är direkt tillämplig i alla medlemsstater. Förordningen kompletteras av direktiv som reglerar vissa nationella mekanismer. I praktiken innebär det att harmoniseringen ökar: mindre nationellt tolkningsutrymme i centrala krav, men fortsatt behov av att hålla ihop EU-reglerna med nationell lagstiftning för genomförande där direktiv kräver detta.
EU:s nya AMLR innebär en betydande förändring jämfört med tidigare penningtvättsdirektiv. Till skillnad från tidigare direktiv, som innebar att varje land skulle implementera sin egen lagstiftning, gäller en förordning direkt i alla medlemsstater. Eftersom förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna kommer därför stora delar av dagens nationella utrymme för tolkning att minska. Det innebär i sin tur att reglerna blir mer harmoniserade i hela EU och att nationella skillnader minskar. Den tidigare regleringen har agerat som ett effektivt rättsligt ramverk för att motverka penningtvätt och terrorismfinansiering, men har trots det inte varit tillräckligt för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas av kriminell verksamhet. Den nya förordningen är en central del i ett större ramverk som EU har skapat för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Ramverket ska fungera som ett starkare skydd för EU:s ekonomi och finansiella system, som hotas av att utnyttjas för den brottsliga ekonomiska verksamheten.
Artikel 1 AMLR – Förordningens innehåll
I artikel 1 i EU:s AMLR beskrivs vad förordningen innehåller. Artikeln fungerar som en övergripande introduktion och tydliggör vilka områden som medlemsstater och verksamhetsutövare måste förhålla sig till. Tillsammans utgör dessa tre delar grundstrukturen för förordningen och ger en tydlig bild av vad förordningen omfattar. Artikeln beskriver vilka bestämmelser som läggs fast i förordningen enligt följande:
1. Åtgärder som ansvariga enheter måste vidta
Förordningen ställer krav på hur olika typer av verksamhetsutövare som omfattas av förordningen ska förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism genom olika åtgärder som ska vidtas. Syftet är att säkerställa att verksamheter arbetar strukturerat och proportionerligt för att upptäcka och motverka misstänkta aktiviteter som kan ha koppling till penningtvätt eller terrorismfinansiering.
2. Transparens kring verkligt huvudmannaskap
Artikel 1 slår även fast att förordningen ställer krav på öppenhet kring vem som ytterst äger eller kontrollerar juridiska personer, truster och liknande juridiska konstruktioner. Transparens på verkligt huvudmannaskap är en central del i regelverket för att motverka att kriminella använder svårgenomträngliga bolagsstrukturer för att dölja ägande eller flytta pengar anonymt. Krav på öppenhet ska göra det svårare att missbruka ”skalbolag” för att dölja illegala transaktioner.
3. Begränsningar av anonyma instrument
Slutligen handlar artikel 1 om åtgärder för att motverka missbruk av anonyma finansiella instrument. Med detta avses exempelvis betalningslösningar, produkter eller värdebärare där identiteten på den som använder produkten inte är känd eller spårbar. Syftet är att göra det svårare att flytta pengar anonymt och därmed motverka penningtvätt, särskilt i situationer där anonyma produkter tidigare kunnat utnyttjas.
Artikel 2 AMLR – Centrala definitioner
Artikel 2 innehåller definitioner av begrepp som används genom hela förordningen. Definitionerna är centrala eftersom de styr hur skyldigheter ska tillämpas i praktiken. Några av de begreppen är:
Verklig huvudman: En fysisk person som i praktiken har det yttersta inflytandet som ägare eller annars kontrollen över en juridisk person, en trust eller en liknande juridisk konstruktion.
Person i politiskt utsatt ställning: En fysisk person som har, eller tidigare har haft, en betydelsefull offentlig befattning eller ett uppdrag.
Penningtvätt: AMLR definierar penningtvätt genom hänvisning till de handlingar som definieras i artikel 3.1 och 3.5 i direktiv (EU) 2018/1673. Penningtvätt omfattar, enligt artikel 3.1 i direktivet, följande handlingar:
Att omsätta eller överlåta egendom med vetskap om att den härrör från brottslig verksamhet, när syftet är att dölja dess olagliga ursprung eller att hjälpa en gärningsperson att undvika rättsliga konsekvenser.
Att dölja eller hemlighålla egendomens verkliga ursprung, beskaffenhet, belägenhet, äganderätt eller rättigheter, med vetskap om att egendomen kommer från brottslig verksamhet.
Att förvärva, inneha eller använda egendom med vetskap om – vid tidpunkten för mottagandet – att den är resultatet av brottslig verksamhet. Begreppet omfattar även medhjälp, anstiftan och försök till sådana gärningar. Det spelar ingen roll om de ursprungliga brotten som genererade den tvättade egendomen har begåtts inom EU eller i ett tredjeland. Bedömningen av om en person haft vetskap, uppsåt eller med syfte att begå penningtvätt får göras utifrån objektiva omständigheter som bedöms i det enskilda fallet.
Finansiering av terrorism: AMLR knyter definitionen till de handlingar som anges i artikel 11 i direktiv (EU) 2017/541. Artikel 11 redogör för att tillhandahållande eller insamlande av medel, som uppsåtligen används till terrorismsyften eller terroristbrott, är terrorismfinansiering. Även här omfattas medhjälp, anstiftan och försök. Likt penningtvätt saknar det betydelse om gärningen har utförts inom EU eller i ett tredjeland. Även här får vetskap, uppsåt eller avsikt härledas ur objektiva, faktiska omständigheter.
Begreppen i artikel 2 fungerar som en grund för förordningens tillämpning. Om företagets interna begrepp inte är i linje med artikel 2 riskerar arbetet med regelefterlevnad att byggas på fel premisser, vilket kan leda till felaktiga rutiner, bristande kontroller och i förlängningen en risk vid tillsyn. En tidig anpassning av interna begrepp är därför en central del av arbetet med regelefterlevnad.
Artikel 3 AMLR – vilka företag som ska tillämpa penningtvättsregelverket
Artikel 3 är en del av förordningens avsnitt om tillämpningsområde och definierar vilka verksamhetsutövare som omfattas av förordningen. Artikeln redovisar ett flertal typer av verksamheter som omfattas och dessa kallas för ansvariga enheter. Listan ligger nära tidigare reglering, men vissa tillägg och förtydliganden finns.
Enheter som omfattas av förordningen inkluderar bland annat:
- Kreditinstitut och finansiella institut
- Revisorer och skatterådgivare
- Vissa juridiska tjänster
- Fastighetsmäklare och andra i fastighetsbranschen vid vissa transaktioner
- Förmedlare av gräsrotsfinansiering och leverans av tjänster inom gräsrotsfinansiering
- Fotbollsagenter och professionella fotbollsklubbar (gäller från och med juli 2029)
Ur ett praktiskt perspektiv betyder artikel 3 att verksamheter behöver klargöra för om och hur de omfattas, dels på bolagsnivå men även i olika affärsgrenar. Det är en av de första processerna som bör prioriteras vid arbete med implementering av den nya förordningen.
Grunden i penningtvättsregelverket – AMLR artikel 1–3
Det här första inlägget har behandlat AMLR:s grundläggande delar: syftet, tillämpningsområdet och definitionerna. Dessa tre artiklar är nödvändiga för att förstå hur resterande delar av den nya AML-förordningen ska tolkas. Artiklarna är omfattande och kan läsas i sin helhet i Europeiska unionens officiella tidning.
